Igår hade jag alla bortförklaringar en människa möjligtvis kan ha -

Jag orkar inte
Jag har nog ätit för dåligt
Jag är trött
Har jag inte lite ont i halsen?!
Jag har på riktigt inte tid
... Det fanns nästintill inte en enda cell som ville träna och kroppen skrek "jag vill inte!!"

Det är då som viljan måste kopplas in, när motivationen tryter och det gäller att hitta lösningar - som ändå gör att du uppfyller dagens planerade träning, för nej, inte ens jag vill varje dag.

Så vad vart det?! Jag struntade i alla bortförklaringar som verkligen bara va bortförklaringar, valde att tänka om tidsmässigt så jag hann men ändå inte prioriterade bort mig själv och det viktigaste? Jag sa helt enkelt - "skärp dig kvinna och kör GRIT!"

Så så fick det bli!! Efter dem 30 min var det värt det och jag ångrade så inte mitt beslut!